Leaderprojektet ”Det goda värdskapet för ett hållbart natur- och kulturarv”

juni 12, 2018 kl. 7:23 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nu ska vi se till att få ett hållbart natur- och kulturarv där vi först spanar in Bohuslän och Sotenäs kommun för att sedan sprida idéerna genom hela Sverige!

Forntiden nyfiken på framtiden

Bohuslän har berikats med ett Leaderprojekt från Jordbruksverket, via Geoparken Bohusgranits förening i Sotenäs kommun. Geoparken Bohusgranit är idag ganska känd genom att man visar på plats geologi, arkeologi, ekologi och kultur. Geoparkens förening hjälper till att ta fram underlag för hur man bättre kan lyfta fram spännande natur- och kulturplatser med ny digital teknik och gott värdskap. Projektet/pilotstudien bär namnet: ”Det goda värdskapet för ett hållbart natur- och kulturarv”. 

Vi ska i en slutrapport påvisa hur man kan lyfta fram och använda våra gamla kulturarvsplatser, för ett bättre samhälle idag och i framtiden, med bland annat ny digital teknik och gott värdskap. Allt sker i gott samråd med dialogpartners, övriga föreningar, besöksnäringen, museum, lokalbefolkningen, kommuner etc.

Modell

Historien börjar för många tusen år sedan och omfattar bl a fornlämningar, fynd och berättelser från jägarstenålder och fram till idag. Kulturmiljöerna ger oss perspektiv på vad omgivningen varit jämfört med hur det är idag och utgör ett avstamp för vad den kan bli i framtiden. Varje kulturmiljö är uppbyggd av delar som tillsammans berättar en eller flera historier. Det kan röra sig om fornlämningar från en speciell tid, t ex ett område på en ö med ett mytomspunnet vikingagravröse som man når endast genom att vada genom havet under ebb eller hällristningar från bronsåldern med sina spännande berättelser, men då vi lever i en tid av allt snabbare förändringar är det lätt att glömma bort vår sentida historia.

Det är en viktig uppgift att lyfta fram dessa kulturområden för att det kulturhistoriska underlaget skall spegla hela vår historia och berätta för oss idag om livet förr. Vissa platser kan vi kanske uppleva, förstå och njuta av enbart genom ett besök medan andra kräver hjälp av ny digital teknik för att tolkas på bästa sätt.

Vår avsikt är att natur- och kulturmiljöerna skall kunna användas av både besökare som av lokalbefolkningen för att det ska bevaras inför framtiden, men att lyfta fram kulturmiljöerna så att fler upplever orten bättre kräver ännu mer av oss. Det kräver att vi sätter gästen/kunden i centrum och behandlar besökarna med ett gott värdskap! Besökaren vill ha ett värdskap som inspirerar och de vill ofta själva vara med från början och designa den utvalda resan i samråd med en värd från destinationen. Man vill gärna ha en personlig värd som är närvarande vid behov både före och under besöket för en ökad upplevelse på destinationen, man vill helt enkelt ha ett digitalt informationsutbyte och god tillgänglighet på en helt ny nivå idag.

Vår pilotstudie kommer särskilt att lyfta fram jämställdhetsaspekten och en äkta hållbar besöksnäring där vi uppmuntrar till en sk delnings- och cirkulärekonomi samt lägger extra tid på att påvisa möjligheter för att inkludera äldre, yngre, funktionshindrade, nyanlända och ensamma föräldrar i detta tillväxtarbete.

Vi vill vara med och skapa förutsättningar för att lyfta fram och bevara natur- och kulturarvet hållbart genom utomhuspedagogik, värdskapsutbildningar och digital transformation. Med interaktiva metoder, som Augmented- och Mixed Reality, kan man visualisera kulturmiljöerna och bidra till att förhöja upplevelsen och förståelsen vilket kommer att vara en av de centrala delarna i vårt arbete. De många historier och skrönor som kan hjälpa till att tolka kulturminnena kommer att fångas upp bl a genom intervjuer och återanvändas i vad jag kallar för ”historytelling”.

Det är först när natur- och kulturvärdena blivit förmedlade och gjorts förståeliga som de får betydelse och mening. 

Välkomna att följa arbetet och ta del av slutrapporten på den här bloggen!

Projektplan

Helen Andersson, projektledare

Här är den statliga utredningen om framtiden för Sveriges besöksnäring

december 6, 2017 kl. 12:34 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar
Ett land att besöka

klicka på boken för att komma till rapporten

Ett land att besöka – En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring

Uppdraget var att utreda och föreslå en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Syftet var att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet.

Med stora svepande penseldrag kan man säga att utredningen föreslår:

– att riksdagen fattar beslut om ett nytt övergripande politiskt mål för hållbar besöksnäring som ska ge en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i hela landet

– att regeringen utvecklar en ny nationell strategi för hållbar besöksnäring, i bred samverkan, som leder hur politiken ska genomföras fram till 2030

– att den nationella strategin delas upp i följande strategiska insatsområden: Digitalisering, Kompetensförsörjning, Utveckling inom innovation och forskning, Tillgänglighet, Naturturism, Kulturturism, Måltidsturism, Evenemang och stora möten samt Företagens villkor.

Nu får vi läsa igenom dokumentet i lugn och ro vilket ska bli oerhört intressant.

Återkommer med reflektioner.

Rotary gör mer än att bara prata om problemen, vi ger hjälp till självhjälp!

november 29, 2017 kl. 11:34 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Rotary språkcafe.jpg

Tillsammans för inkludering!
  
Rotary är en social nätverksorganisation för alla yrkeskategorier. Vi driver globala och lokala projekt mot fattigdom, sjukdomar och utanförskap. 
De senaste 10 åren har Uddevalla fått cirka 4 000 nya invånare med utländsk bakgrund och Rotary vill att Uddevalla ska vara en kommun där alla känner sig välkomna. Ett av de många stödjande arbeten som Rotary gör nu är att träffas i nätverkande för att hjälpa, stötta och uppmuntra på ett sk. Språkcafé.
  
Här lär vi känna varandras områden, tar del av varandras erfarenheter och kunskaper samtidigt som vi fikar och pratar svenska. Vi lyfter också behov och problem om man vill prata om dem. 
I dessa nätverksträffar är svenskfödda lärare och hjälper nyanlända som vill bli inkluderade i samhället – för många vill faktiskt inget hellre än att bidra till samhället samt lära sig svensk kultur och språket. Samtidigt får lärarna lära sig mer om andra kulturer och det är mycket givande.
  
Välkommen även du, som lärare eller om du är nyanländ!
Rotary

Tips när du har tid över för att engagera dig för Sverige

oktober 19, 2017 kl. 10:00 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vi är nu inne i en tid då många nyanlända ska integreras samtidigt som många är arbetslösa, det är nu hela samhället får tänka till lite extra. Här är ett tips från mig om vad man kan göra för både sig själv och sina medmänniskor i Sverige i väntan på att man ska finna sitt nya arbete:

Hjälp till ideellt med integrationen och dela dina erfarenheter!

Det är alltid bra att engagera sig i olika projekt även om du inte är avlönad för det arbetet, föreningar som arbetar i projekt har inga medel att ge även om man i vissa fall kan söka bidrag inom föreningen för arbetet, men det du i gengäld får är en möjlighet att visa för din omgivning och framtida arbetsgivare att du är aktiv – och samtidigt har ett gott hjärta. Du får även möjlighet att nätverka eftersom du får chanser att träffa både chefer och medarbetare som vet vart behov finns för dig.

Ett bra tillfälle att göra detta är på Rotarys språkcaféer som behöver hjälp av fler frivilliga ”lärare” att samtala och fika med nyanlända. Nyanlända som vill bidra med sin kunskap och lust till vårt samhälle men som saknar orden och flytet i svenska språket.

språkcafe

Ta chansen och prova, du är varmt välkommen så kom och börja hjälpa till! Klicka på bilden så kommer du till ett distrikt för mer information om Rotary:

Rotary.jpg

Fråga om Rotary eller någon annan har ett språkcafé eller liknande hjälparbete igång som du kan hjälpa till med. Lycka till nu! /Helen

Utmaningarna för en projektledare

december 17, 2016 kl. 9:34 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Utmaningar som projektledare.jpgAtt driva ett projekt är ett projekt i sig, och vi bör lära ut detta i varje skola då jag tror att det är så här vi kommer att arbeta i framtiden. Här kommer lite reflektioner:

Människor som är inblandade

Sjukdomar och bortfall av olika orsaker som man inte kan styra över, samt yttre och inre konflikter, alla är med och påverkar framgången på något sätt och detta måste man ha föränderliga backup-planer för.

Offentlig förvaltning

Det finns en stor svårighet i att få igenom beslut inom rimlig tid i våra offentliga verksamhetsorgan, oavsett hur väl man förarbetar. Dessa långdragna processer är hinder många gånger och hotar ofta projektet. Man står även ofta ensam med svårtolkade frågor som ska besvaras, vilka leder till nya frågor som ska fyllas i, och allt ska matas in via ett föråldrat system som havererar varannan gång pga överbelastning.

Lagar och regler

Det kan vara att vi behöver filma med drönare vid bl a natur- och kulturarv. Så här står det att vårt projekt nu måste göra: Kameraövervakningslagen gäller om syftet med övervakningen är att sprida materialet till en obegränsad krets personer på internet. Att ansöka kostar 3700kr där avgiften kan omfatta flera drönare och fotografering vid flera eller ett obestämt antal tillfällen.

Alltså måste vi bestämma i förväg vad och när vi kommer att behöva filma och hur vi ska sprida materialet till allmänheten. Jag hade tänkt att vi ska få välja detta allt eftersom arbetet fortlöper, i lugn och ro efter väder och vind, men detta innebär att man inte kan vara lika kreativ längre utan måste sätta sig ner och planera allt i förväg. Vi får se om denna lag försvinner under 2017.

catch-a-viking

Reflektion: Det är en spännande utmaning att vara projektledare, och jag vill absolut fortsätta med detta även i framtiden, men myndigheterna bör sätta sig ner med politiken inom en mycket snar framtid för att fundera över varför så många innovatörer tappar fart och lust så att bra projektidéer inte får blomma ut och pollinera Sveriges framtida utveckling!

Helen Andersson, projektledare i Sotenäs 

godare-forutsattningar-att-arbeta-i-besoksnaringen

Var Med Och Tävla Om Lokalproducerade Priser Från Sotenäs Genom Att Svara På 15 Frågor

augusti 1, 2016 kl. 3:57 e m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Barn och Kulturarv

VAR MED OCH TÄVLA OM LOKALPRODUCERADE PRISER FRÅN SOTENÄS GENOM ATT SVARA PÅ 15 FRÅGOR! 
Du behöver endast svara på dessa 15 frågor för att få vara med i utlottningen av olika lokala produkter som utlottas! Det är hantverk, honung, spel, boende, aktiviteter mm mm.
Tävlingen pågår fram till 31/12 2016 där flera vinnare dras varje månad från den 1/9 och året ut.

BAKGRUNDEN TILL FRÅGORNA

Orsaken är att Bohuslän har berikats med ett Leaderprojekt från Jordbruksverket, via Geoparken Bohusgranits förening i Sotenäs kommun. Parken är idag ganska känd genom att man visar på plats geologi, arkeologi, ekologi och kultur. Geoparken Bohusgranits förening kommer nu att hjälpa till att ta fram underlag för hur man bättre kan lyfta fram spännande natur- och kulturplatser med ny digital teknik och gott värdskap. Projektet/pilotstudien bär namnet: 

Det goda värdskapet för ett hållbart natur- och kulturarv”.

VARFÖR BÖR MAN LYFTA FRAM KULTURMILJÖPLATSERNA?

Analyser har gjorts om vad besökaren helst vill uppleva och nyligen kom Visit Sweden med en rapport att kulturupplevelser står högt upp på önskelistan. Att få uppleva omgivningens lokala kulturhistoria är det som gör resan minnesvärd, samt att man vill att vi börjar anpassa oss mer till den nya tiden där besökaren har krav på god service och flexibilitet i ett aktivt värdskap. Detta gäller även för lokalbefolkningen och dess gäster.

Projektet/pilotstudien ska vlsualisera och lyfta fram vissa natur- och kulturmiljöer med intressanta fornlämningsplatser. Tanken är att vi i framtiden ska kunna få en spännande inblick i hur man kunde ha levt i Bohuslän förr i tiden samt att området kan användas i samhället på olika sätt, till besöksnäringen och lokalbefolkningen t ex.
Vi ska försöka locka fram berättelser från Bohuslän, historier som är både sanna och nästan sanna samt vanliga och ovanliga händelser. Dessa kan vi återanvända i återberättelser på olika sätt, projektledaren kallar detta för ”historytelling”.

NYA DIGITALA MÖJLIGHETER

Besökaren vill även att man arbetar aktivt med att göra mer digitalt för att göra livet enklare som besökare. Vissa platser kan man uppleva enbart genom ett besök medan andra kräver hjälp av ny digital teknik, som Augmented- och Mixed Reality samt Internet Of Things, för att tolkas på bästa sätt.
I projektet kommer vi att ta stor hänsyn till hur ungdomar vill uppleva natur- och kulturarvet, både för kulturarvets fortlevnad som för ungdomarnas egen känsla för sin historia (där vi har rötter bl a runt Medelhavet). Vi tror på att den nya digitala tekniken kan bli ett av sätten som man kan att nå fram till ungdomarnas intresse.

HÅLLBAR EKONOMI

Projektet/pilotstudien ska även uppmuntra till både delnings- som cirkulärekonomi, för att vi ska på bästa sätt kunna arbeta med hållbarhet (viktigt är även att själva ordet ”hållbarhet” även innefattar att värna om människan/personalen/kunden).
Cirkulär ekonomi är när man återanvänder varor och tjänster i största mån, delningsekonomi handlar oftast om när man ser till att man tex via olika arrangemang kan hyra, dela eller låna saker av varandra istället för att själv äga allt.

DET GODA VÄRDSKAPET

Värdskap är konsten att få människor att känna sig välkomna. Att se dem vi möter som våra gäster, oavsett om de är kunder, turister, patienter eller kollegor. Värdskap rymmer begrepp som service, bemötande, kvalitet, vänskap och gästfrihet. Utgångspunkten är ett välkomnande och öppet förhållningssätt till människor och situationer vi möter.
En av de viktigaste förutsättningarna är att man alltid utgår från kunden/gästens förutsättningar och perspektiv och har just det i fokus i sitt arbete.

JÄMSTÄLLDHET

Projektet/pilotstudien ska ha fokus i tillväxtarbetet på hur man än mer kan inkludera människor ur dessa ”grupper”;  äldre, unga, funktionsnedsatta, nyanlända och ensamma föräldrar.

Frågorna handlar om hur vi kan göra livet lättare för besökare, under fritiden när man är hemma eller under besök när man är ute och reser. Det handlar om hur du upplever tillgången till natur- och kulturmiljöerna samt hur du upplever bemötandet/värdskapet. Hur du önskar att både du och andra blir bemötta när ni ska uppleva natur- och kulturarvsmiljöerna.

Frågorna berör dig, dina nära och kära samt kunder och medborgare som du omger dig med.

Här kommer frågorna:

1) Vilket yrke har/hade du eller studerar till?

2) Vilken är din ålder?

3) Hur lever du (ensam, som sambo med vuxna barn eller med en partner, i ett särboförhållande etc)?

4) Brukar du åka kollektivt på din fritid (tex om du är ute och vid natur- och kulturmiljöer)?

5) Vilken kommun bor du i?

6) Är du med i någon förening, eller vill vara med i? Om i så fall vilken slags förening och vad vill du man ska göra för att din fritid ska bli spännande och bra för dig?

7) Vilka kulturarvsplatser har du sett som du tyckte var speciella, i Bohuslän eller någon annanstans, och varför? Var det någon förbättring man borde göra där som du tänkte på?

8) Vilka kulturarvsplatser skulle du vilja uppleva som du har hört talas om, i Bohuslän eller någon annanstans, och varför? Om inte vad skulle krävas för att locka ut dig till dem?

9) Har du någon speciell berättelse/historia som du har upplevt eller hört om, i Bohuslän eller någon annanstans, som du kan dela med dig av?

10) Har du hört om den här tekniken tidigare, Augmented- och Mixed Reality samt Internet Of Things, som vi bland annat vill använda oss av för att lyfta fram natur- och kulturplatserna? Vad tyckte/tycker du om detta? Har du exempel på bra sätt att göra detta och/eller vad man bör undvika?

11) Har du upplevt eller hört om något som är ett riktigt gott värdskap för besökare och ortsboende, i Bohuslän eller någon annanstans? Ett sämre som man bör undvika?

12) Har du barn eller barnbarn, eller tar ofta hand om andra barn? Vad brukar ni i så fall göra, vad vill ni göra och vad kan ni göra om du är ensam med barnet/barnen?

13) Har du sett/hört/varit med om själv hur man ur projektets framlyftna ”grupper” kan ha problem med att få uppleva olika natur- och kulturplatser genom ett gott värdskap?
Har du exempel på bra sätt att stödja dem?
(Det gäller äldre, unga, funktionsnedsatta, nyanlända och ensamma föräldrar)

14) Har du varit i Sotenäs och vad fick dig att åka just dit och just då? Någon kulturplats du upplevde? Vad är bra och vad är mindre bra värdskap i Sotenäs?

15) Om du är från Sotenäs, är du året-om-boende eller visstidsboende? Någon kulturplats du upplevde? Vad är bra och vad är mindre bra värdskap i Sotenäs?

Maila dina svar till projektledaren: uddevallahelen@gmail.com
TACK OCH LYCKA TILL!
/Helen Andersson,
Projektledare för Föreningen Geoparken Bohusgranit

Vi kan inte bara byta ut lianerna utan att även byta ut aporna som hänger i dem!

april 23, 2016 kl. 8:45 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Att vara smart

Vi gör ofta livet svårare än det behövs för oss själva och andra, och allt för många möten läggs på hur man kan göra i stället för att börja gå åt det håll man vet att man ska gå.

Jag har många gånger funderat på om själva avsikten med att ha möten är att bli övertygade om att alla gör samma och ha nya möten tills det är uppnått, istället för att ta reda på om vi har samsyn om att hitta vägen fram och börja gå åt det hållet.

Att börja gå och misslyckas lite på vägen, så att man kan skruva på färdriktningen eller stanna upp helt för att det man trodde på inte stämde alla , ”fail fast”, är inte alls så kostsamt som alla möten man har om vad man borde göra – tills nytt infaller så att nya möten måste skapas.

Ännu till denna dag är det vanligt att när man väl har bestämt sig för något så kräver alla många dyra möten att man inte har resurser för att skruva i färdriktningen. Det leder i sin tur ofta till att gamla planerade tillvägagångssätt, och inköp med mer eller mindre bra upphandlingar, ligger som en våt filt över kreativitet och en anpassningsförmåga att ta till sig den nya digitala tid som vi dock nu lever i.

Orsaken till att den nya tidens digitala möjligheter inte kommer igenom så snabbt som det kunde beror oftast på att det sitter samma människor och ansvarar för nya beslut och har svårt ta till sig nytt synsätt;

Vi kan inte bara byta ut lianerna utan att även byta ut aporna som hänger i dem!

//Helen Andersson, affärsutvecklare för hållbar besöksnäring

Nu är framtiden här!

mars 23, 2016 kl. 7:36 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

The Consumer is dead. Long live the Shift Left user! 

Shift Left User.jpg

Allteftersom vi får fungerande digital transformation i vårt nätverkande samhälle så blir det möjligt för konsumenten att bli en medskapare i tidigt skede (därav hänvisningen till vänster i tillverkningsprocessen) för de produkter och tjänster som man väljer att använda i vardagen, i samhället och på marknaden.

Detta suddar ut gränsen mellan de traditionella rollerna av producent och konsument och en ny fråga blir relevant: 
– Vem ger mest värde till förbrukningens upplevelse, den kommersiella leverantören eller användaren? 

Individen både kan och vill vara med och förädla den köpta produkten eller tjänsten men detta är så nytt att man sällan har den möjligheten idag. Man bör dock arbeta aktivt för att uppnå dessa nya kundbehov och bli extremt användarfokucerad och regelbundet ställa sig dessa frågor:

– Hur kan vi öppna upp till samskapande och involvera användaren i processen, att sätta kunden/användaren i centrum och utgå runt denne vår viktigaste värdeskapare så vi kan utveckla våra produkter och tjänster? 

– Hur kan vi flytta vår produktverksamhet till att bli ett tjänsteföretag?

Dessa frågor blir mycket viktiga nu när användarna/kunderna i allt högre grad kommer att använda sina möjligheter att välja bort det som inte fungerar som man vill. 
Den enskilde kommer fortsätta att använda sig av och sträva efter de smartaste tjänsterna och konsumtionsmöjligheterna som gör deras liv lättare, det som ger dem möjligheter att få göra andra relevanta saker av sin tid och ger mer värde och mening.

I framtiden kan vi även se att användningen av produkter och tjänster fortsätter utvecklas mot ett mer kontinuerligt flöde som följer individen under hela dagen och vävs samman i arbetsliv som privatliv. Förutom förändring i övergångar från produkter till tjänster kommer vi även att se förändringar i en mer gemensam användning av produkter och tjänster.

Sist men inte minst:
När maktbalansen skiftar, när marknaderna demokratiseras och konsumenterna får allt mer befogenhet, så skiftar också möjligheterna till inflytande – makten hamnar mer hos folket/användarna och inte som idag mest hos myndighetsinstitutioner, opinionsledare och varumärken.

Jag gillar detta skapt!

Med fokus på det goda värdskapet tar jag nästa steg mot framtidens besöksnäring där natur- och kulturarvet är i centrum!

mars 3, 2016 kl. 10:50 f m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Arbetet för att bevara och lyfta fram natur- och kulturarvet med hjälp av en hållbar besöksnäring fortsätter. 

Welcoming hostmanship

Bland annat genom medverkan på regionmöten, kommun- och föreningsträffar samt att skriva och sköta en projektplan för Geoparken Bohusgranit.

Västerhavsveckan

VGR:s Västerhavsveckan

Projektplanen ”Det goda värdskapet för en hållbar natur- och kulturavsturism”, med uppstart i Sotenäs för spridning i närliggande bohuslänska kommuner och sedan även i hela Sverige, är nu gjord! Planen har sänts in till Leader och Jordbruksverket så nu är en av pusselbitarna för samverkan därmed lagd.

Pusselbit Sustainable tourism

Samarbete är enda framkomliga väg

Det som har visat sig vara tydligt viktigt är att det krävs en god samverkan mellan det offentliga och privata för att man ska lyckas, och det är nog det mest fantastiska med besöksnäringen – den förenar! Den närmast kräver god samverkan i flera nivåer mellan kommunala, regionala och nationella frågor där företagare samt offentliga och ideella aktörer är viktiga samspelare för att vi ska kunna utveckla destinationsmålen och skapa goda miljöer och reseanledningar.

Av dem alla vågar jag idag säga att det är den lokala nivån som är viktigast och den sociala dimensionen är viktig i sammanhanget, vi måste ta avstamp i en god samverkanskultur där den enskilde kommuninvånaren känner sig och blir hörd för att lyckas. Vi måste bli bättre på att bygga relationer helt enkelt och göra oss förtjänta av tillit genom gränsöverskridande dialoger. Jag tror på att med en bra framarbetad TÖP, turistisk översiktsplan, kan förvaltningen och politiken lättare inkludera lokalbefolkningen och turismen i samhällsplaneringen.

Med en bra digital transformation blir även turistinformationen en dynamisk mötesplats där man via sociala medier, tillsammans med bemötandet på den fysiska turistbyrån, och den virala effektens kraft märkbart ökar tillväxtpotentialen för besöksnäringen.

Hela Bohuslän och Sotenäs kommun är spännande utvecklingsfaktorer i Västsverige och jag vill göra allt för att stötta förankringsarbetet med att inkludera kommuninvånarna i samhällsplaneringen, kartlägga och utveckla de natur- och kulturturistiska resurserna samt aktivt hjälpa till med att bemöta de brister som identifieras i en samarbetsprocess för att kunna skapa en plats där många unga vill leva, bo och verka på året om.

17 mars väntar en turistbranschkongress i Göteborg och biljetten är härmed införskaffad: Jag är nog lyckligare än dem som fått tag på Bruce Springsteens biljetter

NÄSTA STEG MOT FRAMTIDENS BESÖKSNÄRING

Med ett globalt fokus och UNWTO:s arbete med hållbar besöksnäringsutveckling, om hur Sharing Economy påverkar besöksnäringen med nya affärsmodeller, om halvtidsutvärderingen av den nationella strategin och behovet av att utveckla fler starka reseanledningar samt hur man konkret kan arbeta med kultur, natur, möten och shopping som viktiga delar i starka destinationer.

Mitt seminarieschema:

10.10-11.00 (Lokal: K2) A sustainable tourism industry – is it possible?

UNWTO will talk about responsible, sustainable and universally accessible tourism in the digital world. How can the tourism industry develop in a sustainable way? Participants: TBC – Secretary General Taleb Rifai, UNWTO 

11.00-11.45 (Lokal: K2) How does sharing economy affect your business?

Digitalization and the rise of mobile technology and sharing platforms make it possible for people to share resources and create value together in completely new ways. What does this mean to the tourism industry? How can opportunities for new business models and increased sustainability be harnessed? Participants: Åsa Minoz, ModigMinoz

12.45-13.30 (Lokal: K2) Halvtid för den nationella strategin

Under det senaste året har en avstämning av vår gemensamma, nationella strategi gjorts. I strategin formuleras den ambitiösa och kaxiga visionen: Med fokus på hållbarhetsfrågorna ska vi fördubbla svensk besöksnäring på tio år. 2020 ska besöksnäringen vara Sveriges nya basnäring. Resmålet Sverige ska då också vara ett naturligt förstahandsval för den globala resenären. Under seminariet presenterar vi slutsatser och fokusområden för en ökad kraftsamling mot visionen. Vi får även ta del av andra branschers reflektioner kring besöksnäringens fortsatta fokus. Medverkande: Magnus Nilsson, ordförande Svensk Turism

13.45-14.30 (Lokal: K1) Kulturarv som dragplåster

I dag är konsumtionen av kultur och rekreation två av de sektorer inom besöksnäringen i Sverige som växer snabbast. Allt fler europeiska turister prioriterar kultur när de väljer sina resmål, både i Sverige och i andra länder. Hur kan kulturarvsmiljöer, museer och små turistföretagare inom kultur utvecklas till starka reseanledningar? Medverkande: Lars Amréus, chef för Riksantikvarieämbetet. Samarbetsaktör: Riksförbundet Sveriges Muséer, Riksantikvarieämbete och Sveriges Hembygdsförbund.

14.45-15.30 (Lokal: K1) Ett steg mot en konkurrenskraftig naturturism

Svensk Turism har identifierat naturturism som en stark reseanledning – och det har bildats en ny gruppering med intentionen att ta fram en strategi för naturturism. Regeringen aviserade även satsningar på natur- och ekoturism i den senaste budgetpropositionen. Seminariet kommet att utgöra en del i processen att samla aktörer för att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig naturturism i Sverige. Samarbetsaktör: Representanter från olika aktörer inom naturturism, VisitSweden, Tillväxverket.

Jag ser fram emot att få fler innovativa idéer efter denna dag 🙂 

Ideer natur- kulturarvsturism

Varför gör inte VGR färjorna mer tillgängliga?

februari 11, 2016 kl. 3:00 e m | Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Idag har vi teknik som många använder sig av för att kunna åka kollektivt på det sätt som passar bäst för tillfälle och väder. I Västtrafiks app däremot är det väldigt svårt finna färjorna som ett alternativt transportsätt.

Så nu provade jag min fråga till regionens Västtrafik och här kan man läsa svaren:

Helens fråga om tillgängliga färjor

Frågor o svar om tillgängligheten för färjornaEtt av svaren från VästtrafikHelens avslutande kommentar om tillgängligheten för färjorna

 

Jag säger som Sally: ”Det är aldrig för sent att ge upp!”

Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.